|
|
|
|
Samarbetsprojekt med Filosofiska institutionen vid Göteborgs universitet, Nordens Ark och Länsstyrelsen i Västra Götaland: Biologisk Identifiering med hjälp av Artificiell Intelligens, BIAI. Projektet går ut på att konstruera automatisk identifiering av biologiska objekt (organismer) och/eller kontinuerliga ytor (t.ex. åker, skog, ålgräsängar, tångbälten) i digitala bilder genom multivariat analys med hjälp av artificiella neurala nätverk (ANN). Det är en uppsättning lärande datorprogram som imiterar verkliga nervceller (neuron) och flera olika sammankopplingar av dem i nervvävnad. Programmen lärs upp till att kategorisera insignaler genom att ändra vikterna på kopplingarna mellan neuronen beroende på hur de aktiveras av insignalerna. Insignaler är olika typer av mönster, t ex digitala fotografier (pixelerade bilder), och utsignaler är olika kategoriseringar av insignalerna. Tillsammans med föregående bildbehandling kan programmen läras upp till att både kategorisera olika insignaler och tolka en kontinuerligt uppdaterad insignal (t ex strömmande video).Programmen kan alltså användas till många olika typer av "intelligent" tolkning av både statiska och dynamiska insignaler. Intresserade kan läsa mer om ANN i boken "Inlärning och minne i neurala nätverk" (professor Helge Malmgren på Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet) som utkom i augusti 2007 och tar upp såväl teoretiska grunder för artificiella neurala nätverk som olika typer av praktiska applikationer. BIAI är uppdelat i två separata underprojekt
Ett biotopspecifikt syftar till att identifiera hela miljöer till biotoper. Inom detta utvecklar vi för närvarande automatisk identifiering av marina biotoper i grunda kustområden (som t. ex. ålgräs- och natingområden, tångskog, musselbankar, och rena sand- och lerbottnar) ifrån flyg- och satellitbilder. Vi har analyserat ålgräsutbredningen i Älgöfjorden, grundområdena innanför Marstrand, Stigfjorden, Halsefjorden och Åbyfjorden ifrån satellitregistreringar av QuickBird och KOMPSAT, och i hela Västra Götalands län sommaren 2008 ifrån registreringar av SPOT-5. Nedan visas ett exempel på karteringen i omgivningarna till Resö en bit söder om Strömstad.   Projekt inom Fakulteten för Skogsvetenskaper, SLU: Learning for sustainable forest management: Europe's East and West as a landscape laboratory Per Angelstam, Marine Elbakidze, Robert Axelsson, Eugene Lopatin, Camilla Sandström, Johan Törnblom, Malcolm Dixelius, Valery Gorchakov och Leonid Kovriga Projektet syftar till att uppnå ett hållbart skogsutnyttjande som tillfredsställer ekologiska, ekonomiska och sociokulturella värden i hela landskap. Studium av gradienten av skogsskötsel från den Ryska Federationen via länder i förvandling, såsom de nya EU-medlemmarna och Ukraina, och till Fennoscandia ger intressant kunskap. Projektet utvecklar verktyg för att mäta olika dimensioner av hållbarhet. Det jämför nya begrepp siktande mot hållbara landskap, såsom Modellskogar och Biosfärreservat, med mer traditionella angreppssätt för landskapsskötsel. Naturliga och vetenskapliga metoder kombineras i nära samarbeten mellan forskare, marknadsförare, planerare och skötare. Mer information om projektet kan erhållas från SLU i skrifterna Forest Facts 1 och 2, 2007 (ISSN1400-7789). Hjälp med argumentering till sakägare vid samråd om Kristianstads kommuns detaljplaneprogram för fastigheterna Vanneberga 34:144 samt 34:145 – befintlig camping samt badplats. Kristianstads kommun håller för närvarande på att formellt etablera en vildcamping i det mycket skyddsvärda området vid Landön genom att detaljplanera den med tomträtt utan någon åtföljande miljöbedömning. Vi hjälper sakägarna att argumentera för att programmet bör åtföljas av en miljöbedömning. För närmare beskrivning av Landön se t. ex. länsstyrelsens information. Detaljplaneprogrammet finns hos kommunen (klicka på Landön i rullgardinsmenyn). Den 20 november meddelade kommunen att den har "tittat igenom de inkomna synpunkterna" (dvs sakägarnas av Manrax sammanställda skrivelse) och beslutat sig för att "låta göra ett par detaljerade utredningar koncentrerade till frågorna om VA-situationen och naturmiljön". - Beträffande VA vill kommunen " bl a få svar på frågor om dimensionering för campingen, placering och utformning av anläggning, och studera området utanför campingen, dvs bostädernas och stugornas situation och möjliga lösningar". Den avser att låta ett externt konsultföretag utföra utredningen. - Avseende naturmiljön vill kommunen "t ex få svar på frågor om störningar på växt- och djurliv (N2000-område/arter) från campingen beroende på antal platser, öppettider, stugor (vinterbonade med uthyrning vintertid eller ej?), störning av folk som vandrar respektive folk som utnyttjar havet per båt". Även här avser kommunen låta ett externt konsultföretag utföra utredningen. Dessa "utredningars" direktiv utgör i praktiken en sammanfattning av de aspekter sakägarna framförde i sin av Manrax sammanställda skrivelse som argument för att planprogrammet behöver åtföljas av en miljöbedömning (vilken inkluderar en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, per definition). Kommunen betonar dock att den vidhåller sin behovsbedömning att detaljplaneprocessen inte behöver åtföljas av en miljöbedömning ("inte utlöser behov av en särskild MKB enligt PBL"). Denna principiella låsning kommenterar Manrax endast med att denna bedömning likt alla andra bedömningar kommer att prövas av tidens tand. Bedömningar utgör förutsägelser, inte definitioner. Att vidhålla en felaktig bedömning är slöseri med både tid och energi. Manrax gör tvärtom bedömningen att dessa "utredningar" förr eller senare kommer att bli tvungna att sammanställas i en MKB och rekommenderar därför att de uppställs enligt kraven på en sådan. Det kan visa sig spara både tid, energi och pengar. Bäst vore om kommunen helt enkelt beaktade alla dessa miljöaspekter i en MKB. Att inte göra det finns det ingen annan anledning att göra förutom att "rädda ansiktet" på en felaktig behovsbedömning. Är kommuninnevånarna verkligen beredda att betala en sådan ansiktsräddning med skattemedel...? Rådgivning till Volvo IT angående reservdels-system. Vi har förklarat för Volvo IT att ett reservdelssystem som inkluderar sortering över tid är att betrakta som en processmodell och därför behöver en speciell justering för att datorerna inte ska krascha. En sortering av sorter av saker i rum och över tid måste förena objekt och relationer konsekvent för att bibehålla skillnaden och relationen mellan modell och verklighet. Det är svårare att konstruera ett reservdelssystem än man kan tro. |
Huvudkontor Representant i Göteborg |
Ett individspecifikt syftar till att identifiera biologiska organismer till art och/eller individ.
I detta har vi utvecklat identifiering av grönfläckiga paddor (